Hård renässans för SciFi

Missförstå mig inte, jag är ett stort fan av postapokalypser men genren är mättad. Zombies har blivit en stapelvara så till den grad att zombieapokalyptiska filmer måste ta det ett steg längre. Det är inte längre zombies som är hotet utan uppgraderade zombies. I den bästa postapokalyptiska bok jag läst, Station Eleven av Emily St. John Mandel, refereras det till en annan postapokalyptisk bok för vilken samtidsskildring hade varit komplett utan en sådan?

För att inte tala om alla “tonåringar i en dystopisk postapokalyps måste slåss för sin överlevnad” böcker, TV-serier och filmatiseringar av böcker. Det börjar bli tjatigt.

Och skadligt?

I varje fall om man får tro en samling science fiction författare som menar att vad de skriver är det som inspirerar dagens forskare och uppfinnare. Om det bara produceras dystopiska framtidsskildringar så är det direkt skadligt för samhället. Nu kanske du fnissar och tänker “Yeah, right...”, och visst, bara för att telefoner, TV apparater, internet, kommentarsfältsriddare, månresor, Google Earth, smarta klockor etcetera alla var fiktion innan de blev verklighet så betyder ju inte det att vi aldrig byggt en ubåt om inte Jules Verne hade skrivit En Världsomsegling Under Havet.

Jag såg faktiskt en “uppfinnare” som sa (lite fritt översatt) “Om du kan tänka det så går det att bygga, jag vet, för jag har sett Star Trek”. Hela hans presentation ska tydligen gå att se här även om jag inte kan se någon video i skrivande stund. Den är väl värd att lägga tid på.

Men det är allt fler som oroar sig för scenarier där artificiell intelligens antingen tar över all våra jobb eller raderar mänskligheten för att säkerställa sin egen framtid. Tittar man på hur teknik utvecklas och hur vi människor interagerar med den så blir det tydligt att det blir viktigare att bygga in smarthet. Att använda machine learning, computer vision, neurala nätverk och alla dessa sensorer vi har i våra telefoner för att avlasta användaren.

Därför känns det skönt att det verkar som att hard SciFi kan bli nästa grej. Hard SciFi (eller hård som jag numer tänker kalla det) är science fiction med betoning på science. Böcker ska grotta ner sig i detaljer som hur mycket koldioxid ett filter klarar av att tvätta bort från den luft som cirkulerar i en rymdstation, vad besättningen gör för att motverka “globifieringen” av ögonen i nollgravitation eller hur i hela friden de hanterar strålningen i Kuiperbältet. Ett tidigt exempel på hård SciFi är SOS från Törstens Hav av Arthur C. Clarke, för övrigt den första scifibok jag läste. Den handlar om vad som händer när ett tåg på månen spårar ur och tycker du inte det låter spännande så är hård SciFi inte en genre för dig.

Det har varit glest i genren ett tag, Kim Stanley Robinsons fantastiska Marstrilogi är fortfarande det bästa som gjorts och den är från 90-talet. Så döm av min glädje när

• SPIKE TV annonserade att de tänkte göra TV-serie av den
• Denna fantastiska kortfilm, som måste vara inspirerad av Mars-trilogin, dyker upp.
• The Martian blir en bästsäljare
• The Martian filmatiseras
• Jamie XX music video till Gosh är ett homage till Marstrilogin
• Neal Stephenson senaste bok är hård SciFi

Det är väldigt mycket Mars och väldigt mycket kolonisering i listan härovan. Inte nog med det, det är väldigt mycket Erik Wernquist, svensken som höjt ribban för vad SPIKE måste göra med ett par meter.

Jag undrar om inte konsten låtit sig inspirerats av verkligheten och då i synnerhet Elon Musks, inte helt oproblematiska, drömmar om den röda planeten.