Detta är ingen bloggpost

Häromdagen åkte jag samma tåg som en granne på väg till jobbet på morgonen. Hon är producent på en av Malmös miljoner friteatrar. Just nu har de en föreställning som tydligen knappt är "teater" alls. Folk älskar den.

Senare kom jag att tänka på Duchamps flaskställ (så klart) och hur det dröjde fram till 1910-talet innan man började ifrågasätta vad konst är.

Vilket i sin tur fick mig att börja undra när den första webbsidan som vänder hela webbpegreppet up och ner kommer. Först måste vi som bransch nå tillräcklig mognad för att över huvud taget ha något att ifrågasätta. Innan Kejsaren går ut på stan är det ingen som ser att han är naken.

Men jag börjar se att webben "sätter sig" allt mer.

Det blir allt mer givet att sidor görs i HTML med hjälp av CSS tricks och lite JavaScript. (Fast sen kom Dart...)
Man vet att det är viktigare att Google kan läsa en H1:a än att den har "rätt" font (Nu fixar iofs Google Web Fonts och TypeKit det mesta)
Det var åratal sen vi knackade ihop ett engångsCMS för en kund
Alla vill bjuda in till dialog (man får bara passa sig för troll och Cyberskjortor)

Kort och gott, ögonblicket då ett stort företag släpper en sida som får alla att säga o_O kommer allt närmre. För det måste vara ett ett stort företag eller en organisation som gör det. Portfolios har alltid varit uppåt väggarna. Jag vill se samma leklusta fast med en budget som ett mindre hangarfartyg.

Man kan gissa att det som händer går emot allt vi tar för givet utan att sabba ett gott hantverk. Några troliga scenarion (eller delar av ett större hela) är:

• BMW slänger sin nuvarande sida och ersätter den med en WordPress blogg med ett "off the shelf" tema. Ingen corporate branding nånstans förutom loggan i toppen.
• NYT lägger ut en exakt HTML kopia av gårdagens tidning på sin sida. Inget annat. Man kan bläddra fram och tillbaks mellan sidorna. Inga länkar, videos eller kommentarer.
• Coca-Cola ersätter sin site med en ändlöst loopande video med 1979 av The Smashing Pumpkins

Jag längtar.